67
Viktig hälsoinformation om videospel
Ljuskänslighetsutlösta epilepsianfall
En mycket liten andel av befolkningen kan drabbas av epilepsiliknande anfall som kan utlösas av vissa
typer av bilder, t.ex. blinkande ljus eller mönster som kan nnas med i videospel. Även människor som
aldrig tidigare drabbats av anfall eller epilepsi kan lida av en icke diagnostiserad åkomma som kan orsaka
ljuskänslighetsutlösta epilepsianfall när de tittar på videospel.
Dessa anfall kan uppvisa olika symtom, inklusive yrsel, synstörningar, ryckningar i ögon eller ansikte,
krampryckningar eller -skakningar i armar eller ben, förvirring, oklarhet, eller tillfällig okontaktbarhet.
Anfallen kan även orsaka medvetslöshet eller krampanfall, som kan leda till personskador vid fall eller
hopstötning med föremål i närheten.
Om du upplever något av dessa symtom ska du omedelbart sluta att spela videospel och uppsöka en läkare.
Föräldrar ska hålla uppsikt över eller fråga sina barn om de upplevt något av ovan nämnda symtom – det
är vanligare att barn och ungdomar drabbas av dessa anfall än vuxna. Du kan minska risken att drabbas av
ljuskänslighetsutlösta epilepsianfall genom följande förebyggande åtgärder:
● Sitt längre från TV-skärmen.
● Använd en mindre TV-skärm.
● Spela i ett väl upplyst rum.
● Spela aldrig om du är sömnig eller trött.
Om du eller någon släkting tidigare haft anfall eller lider av epilepsi ska du rådgöra med en läkare innan du
börjar spela.
Belastningsskador
Användning av spelkontroller, tangentbord, datormus eller andra elektroniska styrenheter kan leda till
allvarliga skador eller rubbningar.
Som med många andra aktiviteter kan du ibland uppleva obehag i händer, armar, axlar, nacke eller andra
delar av kroppen när du spelar videospel. Om du upplever symtom såsom ihållande eller återkommande
obehag, smärta, en bultande känsla, värk, stickningar, domningar, sveda eller stelhet, IGNORERA INTE
DESSA VARNINGSTECKEN. KONTAKTA SJUKVÅRDEN SÅ SNART SOM MÖJLIGT, även om symtomen uppstår
när du inte spelar videospel. Sådana symtom kan ha samband med smärtsamma och i vissa fall bestående
skador och besvär i nerver, muskler, senor, blodkärl eller andra kroppsdelar. Dessa belastningsskador, som
går under den gemensamma benämningen muskel-skelettbesvär (MSD), innefattar karpaltunnelsyndrom,
seninammation, senskidesinammation, vibrationssyndrom och andra åkommor.
Även om forskare ännu inte kan besvara många av de frågor som har att göra med belastningsskador, är
man överens om att många faktorer kan orsaka att de förekommer. Orsakerna kan vara medicinska eller
fysiska, stress och hur en person hanterar den, en persons allmänna hälsotillstånd samt hur en person rör sig
och använder sin kropp vid arbete och andra aktiviteter (däribland spelar videospel). Vissa undersökningar
visar att den mängd tid som en person utför en aktivitet också kan vara en faktor.
