Benmassa
Vårt skelett undergår liksom resten av vår kropp naturliga uppbyggnads-, nedbrytnings- och åldrande-
processer. Benmassan ökar under barnaåren snabbt och når vid 30 till 40 års ålder sitt maximum. Med
tilltagande ålder avtar benmassan sedan åter något. Med sund kost (särskilt avseende kalcium och
vitamin D) och regelbunden kroppsrörelse kan nedbrytningen till dels motverkas. Med målinriktad muske-
luppbyggnad kan du förstärka stabiliteten i ditt skelett ytterligare.
Observera att denna våg inte visar kalciumhalten i skelettet. Den anger i stället vikten av alla beståndsde-
lar i detta (organiska ämnen, oorganiska ämnen och vatten).
Observera: Förväxla inte benmassa med bentäthet. Bentätheten kan enbart fastställas med en medicinsk
undersökning (t ex datortomografi, ultrajud). Därför är slutsatser om förändringar i skelettet och benets
hårdhet (t ex osteoporos) inte möjliga att dra med hjälp av denna våg.
Benmassan låter sig knappast påverkas men varierar obetydligt med inverkande faktorer (vikt, längd,
ålder, kön).
BMR
Basalomsättningen (BMR = Basal Metabolic Rate) är den energimängd som kroppen i fullständig vila
använder för att upprätthålla sina grundfunktioner (t ex när man ligger till sängs hela dygnet). Detta värde
är väsentligen beroende av vikt, längd och ålder. Det anges av diagnosvågen i enheten kcal/dygn och
beräknas med den vetenskapligt erkända Harris-Benedictformeln.
Denna energimängd använder din kropp under alla omständigheter, och den måste i form av näring åter-
föras till kroppen. Om du under längre tid tillför mindre energimängd, kan detta skadligt påverka hälsan.
AMR
"LUJWJUFUTPNTÊUUOJOHFO".3"DUJWF.FUBCPMJD3BUFÊSEFOFOFSHJNÊOHETPNLSPQQFOJBLUJWJUFUTUJMM-
stånd utnyttjar varje dag. Människans energiförbrukning ökar med tilltagande fysisk aktivitet och anges
av diagnosvågen för den angivna aktivitetsgraden (1–5).
För att man skall bibehålla den aktuella vikten, måste den förbrukade energin åter tillföras kroppen i form
av motsvarande mängd mat och dryck. Om man under längre tid tillför mindre energi än kroppen förbru-
kar, kompenserar den sig framför allt från fettdepåerna, varvid vikten går ned. Om man däremot under
MÊOHSFUJEUJMMGÚSNFSFOFSHJÊOEFOCFSÊLOBEFBLUJWJUFUTPNTÊUUOJOHFO".3LBOLSPQQFOJOUFGÚSCSÊOOB
energiöverskottet. Detta lagras i stället som fett, och kroppsvikten ökar.
Tidsaspekter på resultaten
Observera att endast långsiktiga tendenser gäller. Kortfristiga avvikelser i vikt under några dagar beror
oftast endast på vätskeförluster.
Tolkningen av resultaten inriktas på förändringar avseende: Kroppsvikten och den procentuella ande-
len kroppsfett, kroppsvatten och muskler liksom efter vilken tid dessa förändringar inträffar. Snabba
förändringar under några dagar måste skiljas från medelfristiga förändringar (veckor) och långfristiga
sådana (månader).
Som grundregel kan gälla att kortfristiga förändringar av vikten nästan uteslutande tyder på förändringar i
vattenhalt, medan medel- och långfristiga förändringar orsakas av ändrad andel fett och muskler.
t 0NWJLUFOHÌSOFEQÌLPSUTJLUNFOBOEFMFOLSPQQTGFUUMJLBGVMMUÚLBSFMMFSGÚSCMJSPGÚSÊOESBEIBSEV
bara blivit av med vatten – t ex genom träning, bastubad eller en kost som enbart är inriktad på snabb
viktnedgång.
t 0NWJLUFOQÌNFEFMMÌOHTJLUÚLBSPDIBOEFMFOLSPQQTGFUUNJOTLBSFMMFSGÚSCMJSPGÚSÊOESBELBOEV
däremot ha byggt upp värdefull muskelmassa.
Om vikt och andelen kroppsfett samtidigt sjunker, fungerar din kost – du blir av med fett. Idealiskt är att
EVVOEFSTUÚEKFSEJOLPTUNFEGZTJTLBLUJWJUFUJGPSNBWNPUJPOFMMFSTUZSLFUSÊOJOH1ÌTÌTÊUULBOEVQÌ
medellång sikt öka din muskelandel.
"OEFMFOLSPQQTGFUULSPQQTWBUUFOPDINVTLMFSLBOJOUFMÊHHBTJIPQNVTLFMWÊWOBEJOOFIÌMMFSPDLTÌFO
del av kroppsvattnet).
